Prissättning
Det finns sex faktorer som påverkar priset på en traditionell warrant:
- Priset på den underliggande tillgången (aktie, index eller dylikt)
- Warrantens lösenpris
- Warrantens återstående löptid
- Den underliggande tillgångens kursrörlighet (volatiliteten)
- Marknadsräntan
- Eventuella utdelningar i den underliggande tillgången
Här följer förklaringar på hur dessa faktorer påverkar priset på en köp respektive säljwarrant:
Rörelsen i den underliggande tillgången (till exempel aktiens) rörelser är den faktor som påverkar priset på en warrant mest. Nedan visas det teoretiska prissambandet mellan en aktie och en warrant.
Lösenpris
Köpwarrant: Högre lösenpris ger lägre pris på warranten då sannolikheten att warranten kommer att ha realvärde på slutdagen minskar (om realvärde, se nedan).
Säljwarrant: Lägre lösenpris ger lägre pris på warranten då sannolikheten att warranten kommer att ha realvärde på slutdagen minskar (om realvärde, se nedan).
Löptid
Tidsvärdet är högst på warranter med lång återstående löptid. Därför betingar warranter med lång löptid ett högre pris. Detta gäller både köp och säljwarranter.
Volatilitet (aktiens rörlighet)
En höjning av volatiliteten har en positiv inverkan på warrantens pris (gäller för både köp och säljwarranter). Det motsatta gäller om volatiliteten sjunker.
Marknadsräntan
En höjning av räntan har en positiv inverkan på köpwarrantens pris, men en negativ prisinverkan på säljwarranten. Detta beror på att den teoretiska finansieringskostnaden ökar.
Utdelningar
Den som äger warranter har ingen rätt till utdelning i den underliggande tillgången. Vid ökad utdelning minskar köpwarranternas värde och säljwarranterna ökar i värde. Vid minskad utdelning tvärtom.
Värdering
När man ska värdera en warrant brukar man dela upp warrantens marknadspris i två delar, realvärde och tidsvärde.
Realvärde köpwarrant = (Aktiekurs - Lösenpris) x Multiplikator
Realvärde säljwarrant = (Lösenpris - Aktiekurs) x Multiplikator
Tidsvärde = Warrantpris - Realvärde
En warrant har alltid ett tidsvärde, förutom vid löptidens slut. Därför har warranten alltid ett pris även om realvärdet är noll. Tidsvärdet kan för köpwarranter med lösenpris högt över den aktuella tillgångens pris vara mycket litet, i vissa fall mindre än ett öre. Priset i dessa warranter är mycket trögrörligt, vilket innebär att aktiekursen måste röra sig förhållandevis mycket för att priset på warranten skall förändras.
Exempel tidsvärde, realvärde
Antag följande scenario:
Aktiekurs: 120 kr
Warrantpris (köp): 45 kr
Lösenpris: 100
Löptid: ett år
Multiplikator: 1
För enkelhetens skull antas:
- inga utdelningar
- ingen ränta
Warrantens realvärde är 20 kronor ((Aktiekursen, 120 kr - Lösenpriset, 100) * Multiplikator, 1).
Löptiden i exemplet var dock ett år och warrantpriset är noterat till 45 kr. Det överskjutande värdet på warranten är tidsvärdet, alltså 25 kronor (warrantpriset, 45 kr - realvärdet, 20 kr).
Tidsvärdet representerar värdet en placerare vill betala för den hävstångseffekt en warrant innebär. Förväntningar på en framtida kursrörelse (volatilitet) är en annan viktig komponent i tidsvärdet.
En warrant baserad på ett volatilt underliggande (ett underliggande med hög kursrörlighet) har alltså ett högre tidsvärde än en warrant på ett underliggande med lägre kursrörlighet.
ITM, ATM, OTM
Begrepp som "in the money" (ITM), "at the money" (ATM) och "out of the money" (OTM) används ofta för att beskriva hur en warrants lösenpris förhåller sig till aktuellt aktiepris. En köpwarrant är ITM när underliggandet (till exempel aktiekursen) överstiger lösenpriset.
En säljwarrant är ITM när underliggandets kurs är lägre än lösenpriset. Det är bara warranter som är "in the money" som har ett realvärde, alltså de warranter som har ett värde på slutdagen.
En warrant är ATM när underliggandets kurs ligger på samma nivå som lösenpriset. Slutligen är en köpwarrant OTM när kursen på den underliggande tillgången är lägre än lösenpriset och en säljwarrant är OTM när kursen på den underliggande tillgången noteras högre än lösenpriset. ATM och OTM warranter har bara tidsvärde.
Köp och försäljning
Slutpriser och kurser
Warrantens slutkurs, det vill säga det värde som warranterna åsätts vid slutdagen och som avgör om du gör en vinst eller förlust, bestäms av underliggande tillgångs stängningskurs under ett visst förutbestämt antal dagar i slutet av löptiden.
Lönneberga-Tuna-Vena Sparbanks warranter har automatisk kontant slutavräkning. Detta innebär att när warranten har löpt ut och om slutkursen är högre än lösenpriset (köpwarranter) respektive lägre än lösenpriset (säljwarranter), erhåller du mellanskillnaden mellan dessa (med hänsyn tagen till multiplikatorn). I annat fall förfaller warranten utan värde och erlagd premie går förlorad.
Även om en warrant har en ursprunglig löptid på upp till tre år, är det vanligt att innehavstiden är mycket kortare. Eftersom små kursförändringar i den underliggande varan kan få stor relativ betydelse på warrantens marknadspris, är det viktigt att innehavare av warranter följer utvecklingen av underliggande tillgång och övriga faktorer som påverkar warrantens marknadspris för att därmed försöka hitta rätt försäljningstillfälle.
Att köpa och sälja
För att köpa en warrant behöver du en värdepapperstjänst eller en depå. Lönneberga-Tuna-Vena Sparbanks warranter har automatisk kontantavräkning, vilket innebär att om du inte sålt din warrant innan slutdagen, sätts din eventuella vinst automatiskt in på det konto som är kopplat till din värdepapperstjänst/depå. Du kan alltså inte lösa in warranterna till aktier.
Att köpa och sälja warranter är enkelt och kan göras via mäklare på ditt lokala bankkontor eller telefon- och internetbanken.